<TEI> <teiHeader> <fileDesc> <titleStmt> <title type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition>Digitalisierte Ausgabe</edition> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">1</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Köln</pubPlace> <publisher> <orgName>Sprachliche Informationsverarbeitung, Universität zu Köln</orgName> <email>buero@spinfo.uni-koeln.de</email> <address> <addrLine>Albertus-Magnus-Platz</addrLine> <addrLine>50923 Köln</addrLine> </address> </publisher> <availability> <licence target="http://creativecommons.org/licenses/by-nc/3.0/de/"> <p>Distributed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial 3.0 Unported License.</p> </licence> </availability> </publicationStmt> <sourceDesc> <bibl>Decurtins, Caspar: Rätoromanische Chrestomathie</bibl> <biblFull> <titleStmt> <title level="m" type="main">Rätoromanische Chrestomathie</title> <author> <persName> <surname>Decurtins</surname> <forename>Caspar</forename> </persName> </author> </titleStmt> <editionStmt> <edition n="1"/> </editionStmt> <extent> <measure type="pages">7260</measure> </extent> <publicationStmt> <pubPlace>Erlangen</pubPlace> <publisher> <name>Vollmöller, Karl</name> </publisher> </publicationStmt> </biblFull> <msDesc> <msIdentifier> <repository>Digizeitschriften.de</repository> </msIdentifier> <physDesc> <typeDesc> <p>Chrestomatie</p> </typeDesc> </physDesc> </msDesc> </sourceDesc> </fileDesc> <encodingDesc> <p>Dieses Werk wurde in XML/TEI P5 kodiert.</p> </encodingDesc> <profileDesc> <langUsage> <language>Rhaeto Romanic</language> </langUsage> <textClass></textClass> </profileDesc> </teiHeader> <text> <body> 318 Sagen <lb/>
16. La fondaziun della Clastra a Müstair. <lb/>
Nel on 800 stovet l' imperatur Carl il Grond ir a Roma a decider <lb/>
üna questiun taunter il papa e l' pövel roman. Sia donna Hildegard l' <lb/>
accompagnet. Fatta la sentenzia, l' incorunet il papa il di da Nadal sco imperatur <lb/>
5 dels Romans. L' on seguaint returnet Carl darchiau in Germania. El passet <lb/>
tras la Vulclina arrivet a Buorm e continuet seis viadi sur la muntogna <lb/>
del Umbrail. Ossa principiettan las grondas difficultats. Ils viandants <lb/>
stovaivan ascender blaischs stippas e criplusas ed eiran in contin privel da <lb/>
crodar nel precipizi. Qua fet Carl il vout da fabrichar üna clastra nel prüm <lb/>
10 lö abità, ch' el arriva, scha Dieu il salva. E l' imperatrice imprometet da fondar <lb/>
… na dalöntsch da quella clastra üna baselgia in onur della Vergina Maria. <lb/>
Sauns e salvs arrivettan els in nossa val. Siond quella abitada, <lb/>
fondet qua Carl üna clastra da muongias. Intuorn quella as sviluppet il <lb/>
comün Müstair. Nella baselgia della clastra sper l' alter sta üna statua da <lb/>
15 Carl il Grond, tagliada in pedra, chi rappreschainta l' imperatur in grondezza <lb/>
… natürala. Pac toc plü insü fet l' imperatrice fabrichar üna baselgia, <lb/>
chi det eir il nom al comün. <lb/>
16. L' ultim chastlaun del Chastè marsch. (Balcun at.) <lb/>
Sün ün crippel le dadaint Val brüna, visavi al comün Müstair s' elevaiva <lb/>
20 … in temps antics il chastè marsch overo Balcun at. L' ultim chastlaun <lb/>
da quist chastè avaiva nom Iacuan Defalaris. La saira del di, cur ch' ün <lb/>
juven pêr s' avaiva laschà segnaraint, stovaiva l' hom condüer la donna sül <lb/>
chastè prol chastlaun. La domaun del di davo la podaiva el darchiau tor <lb/>
in consegna. … … <lb/>
25 Taunter ater avaiva Jacuan Defalaris relaziuns intimas con üna <lb/>
muongia in nossa clastra. In ura nocturna alla faiva el sias visitas. <lb/>
Arrivond üna not a las 12 pro la clastra, raintet el seis chavai vi al <lb/>
vegl tigl nel sunteri ed entret in baselgia. Quella eira plaina d' glieud, <lb/>
chi chantaiva l' offizi da mort. Jacuan Defalaris s' approsmet a quel chi <lb/>
30 staiva orassom l' ultima brucla e' l domondet per chi chi chauntan l' offizi <lb/>
da mort. Resposta: „Per Jacuan Defalaris.“ Il chastlaun s' avvicina a <lb/>
quel chi sta in schanuoglias orassom la penultima brucla. Medemma domonda <lb/>
… e medemma resposta. Pro quel orassom la terz = ultima brucla <lb/>
l' istess, S' insnuind banduna Jacuan Defalaris la baselgia e srainta seis chavai <lb/>
35 per il muntar e fügir vers seis chastè. Qua vegnan nanpro duoi trids <lb/>
chaununs nairs ed il s-charpan … in tocs. <lb/>
17. Co cha Müstair ais restà cattolic. <lb/>
Dal temp della refuorma eira eir a Müstair ün ferm parti chi javüschaiva, <lb/>
… cha' l comün acceptess la nova cretta. Per far üna fin allas discrepaunzas </body> </text></TEI>